Lilla Hultet

Våran Ebba är en riktig livsnjutare, det har hon alltid varit och kommer nog alltid att vara.
 Att ligga under en filt i sängen är det bästa hon vet. Redan som liten hade hon en liten snuttefilt som hon bar runt på överallt. I sin korg hade hon en liten madrass, den och filten tog hon med sig ut och la sig i solen.
Även idag njuter hon så ofta hon bara kan. Nu när det är fina soliga dagar, letar hon upp solen och lägger sig gott på golvet och solar. Lilla tjejen, hon är så go!

... Ebba Stella Alice = Våra finfina flickor ...

Det var många tankar som for genom huvudet på oss när vi tänkte på hur "flickorna" skulle reagera när Elias kom till världen. Vi hoppades givetvis att det skulle gå bra - och det har det också gjort. Den dagen vi kom hem, släppte Jonas in de en och en, så de fick hälsa i lugn och ro. De var så glada, sprang och viftade så med svansen. Men Elias brydde de sig inte så mycket om, utan de var mer glada över att jag var hemma. Jag höll Elias i famnen när de kom in, de nosade lite på honom, gav honom en puss, men sen ville de bara att jag skulle klappa och busa med de... Våra goa flickor! Jag saknade de sååå när vi låg på BB.

Sen efteråt har det gått riktigt bra, de kollar alltid var Elias är någonstans när de kommer in i huset. Sen när de vet det så är det lugnt, då bryr de sig inte så mycket. Men de är nyfikna, Alice har varit den som hade svårast att slappna av de första dagarna. Hon har aldrig träffat en sån liten människa tidigare, så det var ju inte så konstigt. Ebba och Stella hälsade på honom och sen kunde de gå därifrån och göra annat. Elias bryr sig inte heller så mycket om de, han hör när de springer/går här inne, och att han blir pussad ibland, men han blir aldrig ledsen. tur är väl det, han får ju liksom vänja sig...

Jag är så glad över att våra flickor är så snälla mot Elias och har tagit det hela så bra.

I väntans tider på vår bebis som ligger i min mage, får vi så länge nöja oss med att skoja att Ebba är våran lilla bebis. Lilla stumpan får stå ut med mycket när hon har mig och Jonas som sin matte och husse. Det roliga är att hon kämpar inte emot speciellt mycket utan verkar vara van vid det mesta...

Såhär roligt har vi med våran Ebba iallafall!







Vi på Lilla Hultet önskar er en
TREVLIG HELG!!!!

Låt mig presentera våra finfina kossor

"Lillkossan"



och

Doris

Det är få stunder på dagen som Alice är stilla, så det är väldigt svårt att få några fina kort på henne. Men NU har jag äntligen lyckats och jag är glad över att jag lyckade fånga henne med kameran, för hon är så himla fin våran lilla tjej!









Sen tyckte hon det räckte med fotograferingen så hon.... stack!

Idag har vår "Storkossa" lämnat oss... och jag är väldigt ledsen över det.
Hon har den senaste tiden haft så dåliga fötter, den ena framklövern hade spruckit och det blev bara värre och värre fast vi hade hemma en gubbe som verkade henne. Tyvärr hjälpte det inte, och nu det sista hade hon väldigt ont. Speciellt när hon gick på hårt underlag, som när vi flyttade de från olika hagar. Därför fick vi ta beslutet att skicka henne till slakt... Inte alls skoj, när vi inte hade tänkt det från början. Hon var så himla go, lugn och snäll.

Våran "Storkossa"







Hejdå "Storkossan".
Tack för att vi fick ha dig hos oss på Lilla Hultet.

Idag när jag kom hem tog jag först ett litet mellanmål, en liten slappestund framför TVn och datorn och sen plockade jag undan lite i röran och dammsög. Under tiden gick tvättmaskinen för fullt, och eftersom det var uppehåll hängde jag ut tvätten. Kanske för sista gången i sommar?!?!

Näväl, senare på kvällen när jag gick ut och skulle ta in tvätten så kände jag en väldigt starkt lukt ute, och inte vilken lukt som helst, utan GRISLUKT! Det luktade jätteilla, och Jonas sa att jag inte skulle säga det så högt så grisarna hörde det, då kanske de skulle bli ledsna :-) *ler*

Det luktade illa, och så har det inte luktat tidigare, utan det har bara luktat när man stod utanför deras hage, men inte längre. Usch!!! Hoppas det försvinner, vi ska ju ha grisarna i säkert 2 månader till...

Kossorna ska få en liten stund i rampljuset, och det är bara för att jag gillar de så mycket och tycker att våra kossor är häftiga och att Doris är sååå otroligt söt!

Dags att spåra!!!

Jonas gick en dag till skogs för att lägga ett blodspår åt Ebba för skoj skull. Han la spåret på kvällen, sen kom regnet och dagen efter gick han spåret med henne. Och det gick riktigt bra måste jag säga som var med och dokumenterade det hela :-)

Jonas & Ebba har lite taktiksnack innan de går blodspåret.

 

Utrustningen ska på, men Ebba vill ut nu.



Dags att följa blodspåret... Ebba är lugn men väldigt koncentrerad.



Efter en stund i skogen och precis på spåret, så hittat Ebba sin belöning. En bit rådjurskök, mumsfilibabba för henne....

Nu har vi flyttat korna till deras sommarhage i skogen, Axatorpet. Det är den finaste hagen vi har till våra kor, enligt mig själv. Den ligger en liten bit i skogen, den har lite ojämn terräng, en massa fina björkar och ett gammal äppelträd, som är mitt favoritträd. Precis bredvid detta äppelträd står det stora stenar, det är som gjort för att bara sitta där och fundera. Det är jättemysigt. Förr låg det ett gammalt torp där, och sitter man där och kikar på miljön så kan man riktigt se vart huset och ladugården har stått, och hur det såg ut förr. Om vårat hus inte hade funnits eller varit till salu, och jag hade haft råd, så hade jag velat bygga mig ett litet hus därute, så fint är det :-)

Men nu är det kornas sommarhage, jag ska gå bort en dag och ta lite kort på de... En klar & solig dag blir det riktigt fina kort där. Speciellt om man har en bra kamera vill säga... precis som kortet nedan, det är taget förra året...



Även hästarna är iväg på lite sommarbete nere hos Jonas pappa. Vi ar bara hundarna och grisarna kvar här hemma, det känns lite tomt. Det är så kul att varje dag kunna se alla sina djur när man stiger upp på morgonen. Det är mysigt och själva tjusningen när man bor som vi gör. Men som tur är så är det bara en kort period. Och dessutom så har de det bra i sommarhagar, men jag saknar de ändå.. :-)

I söndags var det dags för en liten valpåterträff på Lilla hultet. Alla valpar utom en kom, och det var riktigt riktigt roligt. Det var kul att få se alla valparna igen, och deras hussar och mattar.

Vi var ute en bra stund då alla valparna fick hälsa på varann och sedan busa, på lika villkor. Ebba var också med, och hon satte de små på plats. Morsan som hon är!

Njut av de härliga korten på alla valparna!!

















Tack till

Abbe, Ally, Tixi, Axel, Abby och Malte med mattar & hussar för att ni kom på valpåterträffen. Det var kul att få se er alla igen!

Vi hälsar så gott till Asti också, som vi vet har det bra med sin familj. 

Kramar till er alla!!
 

Idag kl. 9.00 var vi på plats på Lygnevi i Sätila för att ställa ut Alice. Premiär!
Det var mycket hundar på plats, och alla var taxar. Jätteroligt.

Vi hade frågat Maja (en jobbarkompis dotter), om hon ville gå med Alice i ringen, och det ville hon hemskt gärna. Och bra var väl det, för det hela slutade med att Alice fick första pris och väldigt bra utlåtande av domaren. Hon kom 2:a i klassen, där hon tävlade mot en halvsyster till henne.

Alice gör oss stolta!
Och Maja tack ännu en gång för att du ville ställa upp.



bild på Alice som liten taxbebis!!!

Nu var det snart ett år sedan dessa små godingar kom till världen...



Närmare bestämt 8 maj 2009. Det var en minnesvärd dag för både oss och Ebba. Nu är det som sagt dags att bjuda alla valpar och deras hussar och mattar på en liten återträff. Vi hoppas att så många som möjligt kan komma, så vi får se er och valparna igen. Alice vill säkert busa med sina syskon. 

Alice & Jag satt och pysslade i början av veckan. Vi gjorde inbjudningskorten till återträffen och tro det eller ej med Alice hjälpte till mer än ni tror... 

Bildbevis kommer här nedan! 









Duktig hon är, eller hur?

Stella heter hon...

Hon älskar:

* att vara med när vi är ute och grejar

* springa efter pinnar, bollar och frisbee som man får kasta iväg

* bada

* springa i vattenpölar

* och pussar

Här har ni den lilla kosse-kalven!

Precis kom till världen...



Kalven var utanför hagen, gömde sig bakom grenarna och trodde inte att jag såg den.





Mor & kalv (som vi tror är en kviga)









Söt inte sant??!!?!

Ikväll, kl. 18:15 utökades kosse-familjen på Lilla hultet. Vi fick en liten kalv, eller ja inte vi som jag och Jonas med Lill-kossan fick sin första lilla kalv.

Vad det är för en sort, vet vi ännu inte då hon står långt ner i hagen och tar hand om sin lille kalv. Vi vill inte störa henne, utan får tålmodigt vänta tills hon och kalven kommer närmare!

Detta var jätteroligt!

*   *   *

Jag återkommer med bilder på den lille kalven vid ett senare tillfälle.

Då jag planterade letade jag även upp en svart zinkkruka i vårt uthus, som passade alldeles perfekt att ställa vid flickornas hundgårdar. Så fick det bli. När jag planterat färdigt i den krukan, så var flickorna i hundgården och den enda som kom ut och var nyfiken var Alice. Ovanligt! :) Lilla snuttan är så nyfiken och vill vara med på allt.

När hon ändå kikade fram, passade jag på att ta lite kort på henne. Men det var lättare sagt än gjort... hon är aldrig still.









Våran lilla tjej, om drygt en månad blir hon och hennes 7 syskon ETT år. Vad det har gått fort!!! Jag minns Ebbas valpförlossning som igår... och de 8 veckorna som vi fick ha alla valparna hos oss. En alldeles underbar tid, som jag ibland kan sakna.

Hur kan man inte sakna dessa små liv?





Det vore kul med en liten återträff tillsammans med alla valparna och deras hussar och mattar, för att få se hur alla ser ut och om de är lika busiga som våra Alice. Vi får ta och ordna detta tror jag...

Nu är det dags för våra små hästar att få en liten stund i rampljuset.

Alfred

Alfred & Elsa

Elsa



Hulda